Green Claims Directive fokuserar på att reglera miljöpåståenden och minska greenwashing genom att säkerställa att företag kan bevisa sina påståenden och ge konsumenterna tydlig och sanningsenlig information om produkters miljöpåverkan. Detta syftar därmed främst till att stärka integriteten hos miljömärkningar.
Key points
Beviskrav för miljöpåståenden
- Frivilliga/allmänna miljöpåståenden (som t.ex. ”klimatneutral”, ”hållbar”, ”biologiskt nedbrytbar”), måste vara vetenskapligt underbyggda och verifierbara.
- Företag som gör miljöpåståenden måste genomgå tredjepartsgranskning och erhålla ett intyg om överensstämmelse (det är inte klart än hur dessa ”tredje parter” kommer att fungera eller vilka dessa kommer att bestå av.)
- Företagen måste själva stå för kostnaderna som är associerade med att styrka sina påståenden.
- Jämförande miljöpåståenden måste baseras på likvärdig och tillförlitlig data.
- Kompensation av växthusgaser ska rapporteras på ett sätt som konsekvent och transparent avspeglar effekten på klimatet.
Harmonisering och standardisering av regler
- Konsumentskyddsmyndigheter får tydligare riktlinjer för att ingripa mot vilseledande miljöpåståenden.
- Små företag (mikroföretag) kan komma att undantas från vissa krav, men kan frivilligt ansöka om att omfattas av regelverket.
- Endast märkningar som bygger på transparenta och trovärdiga system ska tillåtas.
- Nya privata certifieringssystem måste godkännas av medlemsstaterna.
- Nya offentliga miljömärkningssystem kommer endast att få inrättas på EU-nivå för att undvika fragmentering.
Tidsram
Green Claims direktivet är fortfarande under förhandling, och det finns inget exakt datum för när det kommer att träda i kraft. Förväntningar är dock att direktivet kan vara klart och börja tillämpas någon gång under 2026, beroende på hur snabbt lagstiftningsprocessen går.
