Möjligheter och utmaningar med CSDDD i arbetet att främja mänskliga rättigheter

Ett sorl av röster och ett myller av folk mötte mig när jag förväntansfullt steg in på FN:s huvudkontor i Genève för att, för första gången, delta på UN Forum for Business and Human Rights. Det är världens största evenemang för mänskliga rättigheter och företagande som varje år samlar tusentals deltagare från hela världen.

Årets tema var ’Smart mix of measures’ som refererar till att hitta den rätta kombinationen av olika nationella, internationella, frivilliga och obligatoriska åtgärder, för att förverkliga implementeringen av FN:s vägledande principer (UN Guiding Principles on Business & Human Rights, UNGPs). Dessa principer är sedan 2011, då de enhälligt godkändes av FN:s råd för mänskliga rättigheter, ett globalt ramverk för företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter i alla delar av sin verksamhet.

Vad som är en smart mix kan variera beroende på sammanhang men att enbart frivilliga åtgärder inte räcker till är utom tvivel. Oavsett vad mixen är så är det viktigt att den grundar sig i UNGPs robusta ramverk, för att undvika fragmentering och utvecklas till ett lapptäcke av olika krav.

Fokus på CSDDD

Som väntat var det under forumet speciellt stort fokus på EUs Corporate Sustainability Due Diligence Directive CSDDD som formellt antogs av EU-rådet i maj. Faktumet att CSDDD är bättre förankrat i UNGPs än en del tidigare lagstiftning på området är avgörande för dess potential.

Jag tror därför att det nu finns en bättre möjlighet än någonsin att förbättra många människors liv, genom ökat införande av meningsfull ”Human Rights Due Diligence” för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter, och att öka tillgänglighet till gottgörelse för de som drabbas.

CSDDD hjälper att öka uppmärksamhet och kunskap kring vad införandet av de vägledande principerna genom leverantörsledet betyder i praktiken. Den stora möjligheten ligger i att detta arbete drivs utifrån en förståelse av värdet i de underliggande koncepten i FN:s vägledande principer, och inte enbart som regelefterlevnad. Men det finns givetvis utmaningar i detta också och kommer antagligen att kräva ett nytt mindset i vissa frågor, för en del företag.

Det handlar om att involvera sig

Ett exempel är vikten av ömsesidigt ansvar och samarbete i ”human rights due diligence” i leverantörsledet. EU-kommissionären för rättsliga frågor, Didier Reynders betonade i sitt tal att företag inte kan uppfylla sin due diligence genom att använda sig av kontraktklausuler för att flytta hela ansvaret neråt till nästa led. Det förväntas att företag anpassar sin inköpspraxis och supportar mindre affärspartners vid behov, även utanför EU.

Med andra ord, det handlar om att involvera sig i, inte distansera sig från, de risker för mänskliga rättigheter som finns i internationella värdekedjor. Gemensamma åtgärder och innovativa angreppssätt krävs för att framgångsrikt addressera kränkningar av mänskliga rättigheter som ofta är djupgående, komplexa och inte orsakas av någon enskild aktör. Detta, som så många andra hållbarhetsfrågor, är inte enkelt.

Medan många ser fram emot vidare vägledning gällande CSDDD, finns det ingen anledning att vänta eller tid att förlora i implementeringen av human rights due diligence. Förankringen i de väglendande principerna gör att riktningen är klar. Låt mig avsluta med uppmaningen Sanda Ojiambo, högsta chef för UN Global Compact, gav till forumet: ”Let us look beyond the obstacles and seize this moment for transformative action”.

Lisa Rydén
Vice President Social Sustainability
Tetra Pak