I Sverige skryter vi gärna om öronmärkta pappamånader och den svenska modellen. Men siffrorna biter oss i foten: män tar knappt en tredjedel av föräldradagarna, kvinnor resten. Forskning visar dock att män i högstatusjobb ofta tar ut mer ledighet än andra – tryggheten gör det möjligt.
Vi har trycktestat tesen: vad händer egentligen på jobbet när en manlig VD byter styrelsemöten mot blöjbyten?
Spoiler: inte mycket.
I början av september fick pappaledigheten en dos strålkastarljus. Lars Trägårdh, mannen regeringen utsett för att ta fram en svensk kulturkanon, hade nämligen placerat den på listan tillsammans med 99 andra typiskt svenska saker. Och nog hör den väl hemma där, vår svenska pappaledighet.
För vi i Sverige älskar att prata om hur jämställda vi är. Vi har världens mest generösa föräldraförsäkring, öronmärkta månader och högtidstal om delat ansvar. Många svenskar sträcker nog gärna på sig lite extra ute i världen, och förkunnar med högstämd röst ”the Swedish way” för de som orkar lyssna.
Det enda jobbiga är bara de där jäkla siffrorna! Ja, själva faktan alltså.
Under 2024 tog kvinnor 69 procent av dagarna med föräldrapenning medan män tog 31 procent.
Räknar man dessutom in obetald ledighet blir skillnaden ännu större: mammor är borta i snitt 12,7 månader under barnets två första år; pappor 3,4. Det är frånvaro som påverkar inkomster, karriärsteg och pension långt efter den sista blöjan är bytt.
Visst, trenden rör sig, men i snigelfart.
Men tittar man högre upp i hierarkin finner man allt fler män som sjunger Bä bä vita lamm på öppna förskolan. Just chefer har ofta bättre förutsättningar än många andra att ta ledigt – men det finns också en seglivad myt om att de är oersättliga.
Så vad händer när den manliga chefen faktiskt lämnar skrivbordet och tar över skötbordet?
News flash: organisationen klarar sig utan dig
1a januari i år tackade UNGC Sveriges VD, Philip Thormark, för sig. Då var tiden kommen för honom att vara pappa på heltid i ungefär åtta månader. Inte för att bevisa något, utan för att han ville vara med sin son Olle.
– Han kommer bara vara liten en gång. Man får bara en chans, som han själv uttryckte det.
Självklart fanns oron där. Vad händer med organisationen? Men det blev en nyttig reality check. Han förberedde och ordnade med tillfälligt ledarskap – och världen gick inte under. En smula snopet nästan.
Och här finns poängen: när en chef på högsta nivå kliver av och organisationen inte bara tuffar på – utan också mår bra – visar det två saker. Att ledarskap inte handlar om att vara oumbärlig, och att pappaledighet inte behöver vara ett hot mot karriären.
Ledarskap vs föräldraskap
Det är lätt att skratta åt krockarna mellan chefsroll och föräldraledighet. I Philip Thormarks fall var det några särskilda saker som stack ut.
Förmågan att delegera. Ledarskapets heliga graal.
I föräldrarollen? Helt värdelös.
Micromanagement, däremot – ofta ett skällsord i arbetslivet – är plötsligt en överlevnadsstrategi. Är overallen på? Är nappen med? Är blöjan torr? Allt måste detaljkontrolleras.
Samtidigt kommer nya lärdomar. På jobbet kan feedback dröja i månader. Som småbarnsförälder vet du direkt om du lyckats: barnet sover eller så skriker det.
– Vi hade behövt mer av den där direkta feedbacken i jobbet, har jag lyckats eller inte? Säger Philip Thormark.
Och så de där ögonblicken man inte vill byta bort mot något. När barnet plötsligt får fram ett nytt ord som du inte fattar först, men sedan förstår – och hela ansiktet lyser upp. En stund av anknytning för båda två – en sorts delårsrapport som slår allt!
Men det fanns mindre glamourösa stunder också. Middagar vid 23.00 för att barnet vägrat sova. Den ständiga uppmärksamhetsdragkampen mellan att vara närvarande i stunden och mobilen som bränner i fickan. Och insikten att man ibland måste nöja sig med “good enough” – en nyttig övning för en perfektionist.
Kravspecen för en heltidsförälder: Närvaro, tålamod och stark ländrygg
Att män som grupp fortfarande tar ut kortare föräldraledighet beror på många saker: ekonomi, politik, logistik. Men också på normer. Inte ens världens bästa chef kan förändra allt detta.
Men något kan chefen såklart göra.
Förvänta dig att medarbetare tar föräldraledigt. När någon i teamet berättar att ett barn är på väg är det bara att räkna ner dagarna tills beskedet om föräldraledighet kommer. Inga konstigheter. Du kan också underlätta det genom kollektivavtal och föräldralön.
Det är också bra att själv visa vägen. För när högsta hönset rullar barnvagn i parken skickar det en starkare signal än tio bortglömda policydokument i någon mörk server-avkrok.
Om Philip Thormark skulle skriva kravspecen för jobbet som heltidsförälder skulle det stå: närvaro, tålamod och stark ländrygg. Tre enkla krav – men också tre egenskaper som rätt många chefer skulle må bra av att träna på. (Stark ländrygg är kanske inte super-prioriterat som chef, men oavsett det mår nog alla bra av att träna även den.)
Så till dig som är chef, eller kanske vill bli: Se föräldraledigheten som en crash course i ledarskap. När högsta chefen vågar ta chansen blir inte bara familjerna starkare. Organisationerna blir det också.
UNGC Sveriges fem tips till chefer som vill bygga organisationer där pappaledighet (och mammaledighet!) är självklart
1. Chefen visar vägen
Chefer måste inte bara “tillåta” pappaledighet – de måste förvänta den. Och bäst av allt: leva som de lär. Bra KPI:er att följa är till exempel att medlemmar i ledningsgruppen dyker upp med klämmisar i fickan, våtservetter i datorväskan och intorkad vällingspya på kragen. Då vet man att organisationen är på väg åt rätt håll.
2. Bygg en robust organisation
En chef som går på pappaledighet ska inte behöva lämna efter sig ett vakuum. Att bygga bort personberoenden är inte bara en beredskapsfråga – det är en jämställdhetsfråga. Kan verksamheten rasa bara för att någon byter Excel mot blöjbyte, då har man större problem än vabruari.
3. Gör en öppen plan
Föräldraledighet är inte en spontan semester. Sätt datum, lägg en plan, tala om för styrelse och team vem som gör vad. Då slipper alla låtsas som att chefen “jobbar lite från soffan” med en bebis på magen.
4. Normalisera kaoset
Sluta låtsas som att småbarnsliv går att kombinera med perfektion. Gör det okej att dyka upp på Teams-mötet med play-doh i håret eller att avbryta för att ett barn just vält ut hallonsaft över tangentbordet. När kaoset är okej på toppen, blir det okej för alla andra också.
5. En tid av utveckling
Karriären tar inte slut för att man är borta några månader. Tvärtom kan den bli bättre. Pappaledigheten är som ett ledarskaps-bootcamp: du tränar prioritering, lyhördhet och beslut under osäkerhet – fast med barnspya på axeln.