EU:s nya hållbarhetskrav: Vägen framåt eller en administrativ djungel?

Regelverk som CSRD och CSDDD har inte bara satt EU:s avdelning för nya akronymer på prov. De innebär också skärpta krav och en omfattande omställning för företag i alla branscher. Efter år av förberedelser flaggar nu EU-kommissionen i elfte timmen för eventuella förenklingar av regelverken. Vi har frågat tre personer som är direkt berörda: hiss eller diss?

EU:s hållbarhetsagenda har aldrig varit mer ambitiös – eller mer omdebatterad. Som en följd av de höga ambitionerna har debatten kommit att handla alltmer om ifall detta verkligen är genomförbart. Åsikterna går isär – ena sidan ser lagstiftningarna som exempel på överreglering som riskerar att bromsa utvecklingen, medan andra ser början på en ny era av hållbart företagande.

Med den så kallade omnibuslagstiftningen på bordet – ett förslag som syftar till att förenkla CSRD, CSDDD och Taxonomin genom hopslagning – har debatten tagit ny fart. Risken, menar vissa, är att EU öppnar upp för att förändra själva lagstiftningarna i grunden i och med omnibus.

Nedräkningen pågår till den 26e februari, då EU-kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen ska presentera sitt förslag. 

Vi har pratat med tre företagsrepresentanter, som ger sin syn på både möjligheter och utmaningar med EU:s hållbarhetskrav och den föreslagna harmoniseringen.


”Omnibus riskerar skada förtroendet för att EU kan leverera förutsägbar lagstiftning”

Sarah Hoskins, Chief Sustainability Officer, Mannheimer Swartling

Med tanke på hur mycket utrymme omnibuslagstiftningen fått i hållbarhetskretsar är det lätt att glömma att det inte finns så mycket konkret information. Det som först antyddes i november av Ursula von der Leyen var att vi kunde förvänta oss en förenkling av CSRD, CSDDD och Taxonomin för att minska den administrativa bördan. Sedan dess har en hel del information läckt ut, men det definitiva beskedet dröjer till slutet av februari.

Ur ett principiellt perspektiv riskerar omnibus – inte minst dess timing – att skada förtroendet för att EU klarar av att leverera förutsägbar lagstiftning. Att först vifta med en grön flagga, och sedan kort därefter en orange, leder till att många ser rött. Om man lägger samman omnibusförslaget med den uppskjutna avskogningsförordningen börjar något som liknar en trend att framträda. Förvirring är kostsamt, i alla avseenden. Framförallt riskerar man att undergräva syftet med lagstiftningarna, nämligen att stärka skyddet för människor och planeten.

Ur ett praktiskt perspektiv sker omnibusdiskussionen parallellt med företagens planering inför de stundande CSRD-, CSDDD- och Taxonomi-kraven. För Mannheimer Swartling, och många av våra klienter, innebär 2025 år 1 inom ramen för CSRD och Taxonomin. Att ställa om från det gamla till det nya är ett stort åtagande för många företag. Det är en resa som inte blir enklare av osäkerheten kring huruvida man ska trycka på ”play” eller ”pausa” väl utarbetade planer, där budget och resurser har avsatts för att leverera efterlevnad – och ambitioner bortom detta.

Det är sannolikt få människor, kanske särskilt bland dem som satt sig in i detaljerna och stödjer lagstiftningarnas mål, som inte håller med om att det finns behov av vägledning och verktyg för att förenkla förståelsen av dem. Det är komplext. Men stödet kommer. Just nu, ser omnibus dock ut att riskera mycket, och det är osäkert vad som kommer vinnas. Låt oss hålla ögonen öppna.


Sarah Hoskins
Chief Sustainability Officer
Mannheimer Swartling

”Pragmatism och förutsägbarhet är viktigt för att reglerna ska bli framgångsrika”

Eric Lindholm, Head of ESG & Sustainability Reporting, Ericsson

På Ericsson är vi för en ambitiös hållbarhetsagenda, där genomtänkt lagstiftning inom mänskliga rättigheter, miljöfrågor och extern rapportering alla är centrala delar. Ambitiösa regler på hållbarhetsområdet tror vi bidrar till utveckling, samtidigt som det säkerställer att alla företag spelar efter samma regler vilket är bra för konkurrensen.

Dock är min bestämda uppfattning att förutsägbarhet och pragmatism är grundförutsättningar för att detta ska bli lyckosamt. Jag tycker det är bra att kommissionen är öppen för att förbättra CSRD, CSDDD och Taxonomin, men faktum är att många företag, inklusive Ericsson, redan investerat betydande resurser i förberedelserna. Att harmonisera begrepp och liknande mellan de olika regelverken är välkommet men att så sent i processen och på mycket kort tid gå in och göra större ändringar tror jag mest leder till osäkerhet och administrativt merarbete.

Man skulle dock med fördel kunna se över tröskelvärdena och harmonisera dessa mellan de tre ramverken, det finns ingen logik i att tillämpa olika sådana när de är så tätt sammanflätade.

Det finns också element i CSRD som jag tror skulle må bra av att fasas in över en längre period för att låta praxis växa fram. Ett sådant exempel är den externa granskningen.  Exempelvis skulle man kunna tänka sig att låta granskningen under de första åren enbart omfatta de numerära upplysningarna, men att granskningen av de mycket omfattande kvalitativa upplysningarna i CSRD fasas in över tid för att ge utrymme för ”best practice” att växa fram.


Eric Lindholm
Head of ESG & Sustainability Reporting
Ericsson

”CSRD är en kraftfull drivkraft för företags hållbarhetsarbete”

Carolina Reuterving, Head of Sustainability, Lynk & Co, founder of Vireos Sustainability Partners

Hållbarhetskraven på europeiska företag har eskalerat snabbt, och fler stora förändringar väntar runt hörnet. Samtidigt pågår en het debatt om den administrativa bördan på organisationer – är det överreglering från EU eller inte? Åsikterna går isär.

Med erfarenhet av att implementera CSRD har jag sett vilken kraftfull drivkraft det kan vara för företags hållbarhetsarbete. Jag står bakom de tuffa krav som nu införs – för planetens, det sociala ansvarets och en god bolagsstyrnings skull. EU:s gröna giv är ett viktigt steg mot omställning, och när vi ser att 2024 var ett år med rekordhöga temperaturer globalt är det tydligt att tiden är knapp.

CSRD handlar dock om mer än klimatet. Företag måste enligt ESRS lyfta fram alla väsentliga områden som bolagets verksamhet påverkar, och påverkas av – från sociala frågor till affärsetik. Det innebär att identifiera påverkan, sätta mätbara mål och ta fram policyer inom områden som tidigare kunnat förbises. Ja, det kräver resurser och budget, men det tvingar också fram verkliga insatser.

Jag tror att dessa krav är avgörande för att driva den transformation vi så akut behöver. För mig är de inte bara regler, utan en chans att skapa långsiktig förändring – något som både vi och kommande generationer kommer att gynnas av.


Carolina Reuterving
Head of Sustainability, Lynk & Co
Founder of Vireos Sustainability Partners