Stängda handelsrutter. Stigande oljepriser. En världsekonomi under press – med direkta konsekvenser för svenska företags kostnader och investeringsvilja. För att förstå läget bättre kontaktade vi Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Hormuz-sundet är stängt och nya bomber faller över Mellanöstern. Militära insatser som stör oljeproduktion och globala handelsrutter driver snabbt upp energipriserna, ökar inflationstrycket och skapar ett mer osäkert investeringsklimat för svenska företag.
Alexandra Stråberg är chefsekonom på Länsförsäkringar och följer makroekonomiska händelser som påverkar svensk ekonomi. Hon menar att ökad geopolitisk osäkerhet snabbt dämpar viljan att ta risk och investera.
Foto: Adrian Leopoldson
– Samtidigt hänger allt på hur långvarig konflikten blir. Skulle vi se en någorlunda snabb lösning blir den bestående effekten sannolikt blygsam. Då kan vi snarare prata om ett par ”förlorade månader”, säger Alexandra Stråberg.
– Men ju längre osäkerheten dröjer sig kvar – och särskilt om den eskalerar ytterligare – desto större kommer effekten bli.
Hur stor roll spelar förväntningar och framtidstro in i företagens beslut just nu?
– Det är helt avgörande. Om företagen befarar att detta blir bestående, att det försvagar konjunkturen och att det driver upp räntorna så blir det naturligt att avvakta med expansionsplaner.
Kriser staplas på varandra
Kriserna kommer inte en och en – de har staplats på varandra under flera år. Effekterna av covid-19-pandemin är fortfarande kännbara. Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022, en geopolitisk chock som drev upp råvarupriser och ökade osäkerheten globalt, gav kraftigt stigande energipriser. Lägg till en efterföljande ökad inflation och centralbanker, som Riksbanken, som höjde räntorna snabbt.
Historiskt har resultatet blivit högre produktionskostnader och pressad köpkraft – både hos företag och hushåll.
I dag ser vi ökade priser på bensinstationen, en stökig börs och högre flygpriser.
– Det påverkar såklart köpkraften för berörda hushåll, men än så länge är effekten begränsad, säger Alexandra Stråberg.
– Om priserna stiger ytterligare eller de höga priserna består, och företag börjar lämpa över sina högre kostnader på konsumenterna – då får vi högre inflation och svagare köpkraft.
”Krisinsikt är en bra början”
Oljans handelsrutter har vid flera tillfällen varit under attack de senaste åren, och dagens situation – där kontrollen över Hormuzsundet används som ett geopolitiskt verktyg – driver på energikrisen ytterligare.
När världen skakar – vad händer då med investeringar i hållbar omställning? Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar menar att det särskilt driver på energisektorn.
– Man får komma ihåg att detta är andra gången på kort tid som vi drabbas av skenande priser på energi. Vi behöver göra oss mindre beroende av händelser utanför vår kontinent. Det finns inga självklara lösningar, men krisinsikt är en bra början. Läget idag har återigen påmint oss om hur sårbar energitillgången är, säger hon.
Dikteras av militära beslut
Att företag avvaktar med investeringar, expansion eller nyanställningar är inget nytt när världsekonomin gungar. Problemet med dagens situation, menar Alexandra Stråberg, är att detta inte är en ekonomisk kris – utan en militär.
– Nästa steg kommer inte dikteras av ekonomiska beslut, utan av militära beslut. Det går att göra paralleller till exempelvis Gulfkriget (1990-talets början), men alla konflikter är olika och ekonomin sitter nu i knät på ett fåtal beslutsfattare, säger hon.