Mindre retorik och mer ansvar.
Vi frågade hållbarhetscheferna på Volvo Cars, SKF, Skandia och Areim vad som blir viktigast i år. Tillsammans tecknar de en tydlig bild av hållbarhetschefen som central spelare, mitt i kärnverksamheten.
Gabriel Lundström, Hållbarhetschef, Skandia
Vilken hållbarhetsfråga är strategiskt avgörande för er under 2026?
– För Skandia är det avgörande att kunna navigera i ett komplext geopolitiskt läge. Som global investerare av människors pensioner påverkas investeringsbesluten av hur världen fragmenteras, där Kina satsar på grön omställning, USA backar och Europa befinner sig mitt emellan.
Hur påverkar förenklingar i EU:s hållbarhetslagstiftning ert arbete?
– Skandia omfattas av regelverk som CSRD och SFDR. När dessa görs om, trots ambitionen om förenkling, innebär det ökad arbetsbörda och osäkerhet. Samtidigt har regelverken bidragit till en professionalisering, även om komplexiteten ibland är överdriven.
Förflyttningen från värderingar till affärsnytta – hur ser du på den?
– För mig är det en ganska naturlig utveckling. Det skulle inte hålla över tid om allt byggde på värderingar och den goda viljan. Det måste bygga på att man faktiskt gör det av affärsskäl. Sen kan man hoppas att värderingar hjälper en att navigera rätt för att göra bra affärsbeslut.
Hur utvecklas hållbarhetskommunikationen framöver?
– Vi investerar globalt och vi ser till exempel att i USA har företag blivit mycket mer reserverade i kommunikationen om vad man gör. En del har backat tillbaka på sina planer och en del fortsätter som vanligt, men talar mindre om det. I Europa är det lite mindre känsligt, men även i vår del av världen finns ett kulturkrig kring exempelvis klimatfrågan.
Vilka områden inom hållbart företagande får ett uppsving under 2026?
– Försvar och motståndskraft är redan viktiga frågor i Sverige och Europa och kommer fortsätta vara det. I detta ingår energioberoende. Europa är i dag mycket beroende av importerade fossila bränslen, vilket inte är hållbart över tid. I omställningen mot större självständighet kommer finansiella aktörer spela en viktig roll, förutsatt att rätt förutsättningar finns.
Vad är den viktigaste uppgiften för en hållbarhetschef under 2026?
– Det är att hjälpa organisationerna som vi jobbar för att navigera i det här komplexa klimatet. Att inte backa tillbaka, men också ha ett stort mått av sund realism. Vi kan inte fastna i den retorik som var under de mer hajpade åren runt 2020-2022. Vi måste anpassa vårt arbete efter den tid vi lever i.
Sofie Runius Cederberg, Hållbarhetschef, SKF
Vilken hållbarhetsfråga är strategiskt avgörande för er under 2026?
– SKF har fullt fokus på att leverera på sina klimatmål fram till 2030. Klimatfrågan har ett tydligt genomförandefokus, samtidigt som hela ESG-agendan är fortsatt central.
Hur påverkar förenklingar i EU:s hållbarhetslagstiftning ert arbete?
– Vi vill gärna ägna oss åt sådant som verkligen betyder någonting: att få ner utsläppen och att få jobba med våra viktiga mål i verksamheten. Inte att jobba så mycket med rapportering, även om rapportering givetvis är viktigt för transparens. Vi välkomnar förenklingar, men som ett globalt och stort företag är effekterna begränsade i nuläget.
Förflyttningen från värderingar till affärsnytta – hur ser du på den?
– Det ligger i vårt DNA. Vår lösning är att minska energianvändning, och därmed minska utsläpp. För oss är detta affärsnytta. Det är det vi levererar till kund och det är det vi jobbar med i hela vår värdekedja.
Vilka områden inom hållbart företagande får ett uppsving under 2026?
– Jag tror att det kommer behövas ett större samarbete mellan politik och företagande. Det ser vi redan nu. Det är en väldigt stökig omvärld, det är många förändringar som sker väldigt snabbt. Vi ser hur olika processer och system utmanas. Vi måste hålla oss väldigt välinformerade om vad som händer. Vi vill gärna att vi ska kunna jobba ihop med politiken och det ska vara en stödjande politik för företagande. Det blir ökat fokus på opinionsbildning och att visa vad som gör att vi kan vara fortsatt konkurrenskraftiga.
Vad behövs för att ställa om i tillverkningen av grönt stål? Hur tror du att detta kommer att utvecklas framåt?
– Det behövs jättemycket investeringar, det är stora projekt och väldigt viktigt att den här omställningen görs. Men det är komplext.
– För oss är det viktigt att titta på tillgängligt stål som vi kan använda oss av. Då försöker vi utöka andelen återanvänt stål, det vi kallar scrap steel. Ungefär 50 procent av det stål vi köper i dag är scrap steel. Det kommer att behöva ske en omställning här. För att ta hand om stålet som en gång har sålts och få tillbaka det i den cirkulära modellen igen.
Vad är den viktigaste uppgiften för en hållbarhetschef under 2026?
– Tappa inte fart. Fortsätt att prata om de här frågorna och integrera dem i verksamheten. Se till att hållbarhet inte blir en separat funktion som enbart rapporterar, utan en integrerad del av hela verksamheten.
Jonas Otterheim, Head of Climate Action, Volvo Cars
Vilken hållbarhetsfråga är strategiskt avgörande för er under 2026?
– Elektrifieringen är den mest strategiskt avgörande frågan. Volvo Cars har en tydlig ambition att bli ett företag som enbart säljer elbilar och arbetar vidare mot mycket ambitiösa klimatmål för både 2025 och 2030, samtidigt som man navigerar i ett komplext regulatoriskt landskap.
Hur påverkar förenklingar i EU:s hållbarhetslagstiftning ert arbete?
– Vårt hållbarhetsarbete påverkas kanske inte så mycket av förändringen i lagstiftningen. Vi vill bli ett rent elbilsbolag och de bilar vi utvecklar tar oss däråt. Strategin ligger fast och utsläppsminskningar integreras redan i design och konstruktion. Förändringarna innebär främst justeringar i rapportering.
Förflyttningen från värderingar till affärsnytta – hur ser du på den?
– Många bolag har varit väldigt värderingsdrivna, och det är viktigt och sant. Men om man inte får ihop det med det affärsmässiga, då kommer det inte att fungera i längden. För att vi ska nå ett hållbarhetsarbete – i skala – över många bolag, både de som vill och de som kanske inte vill än, då behöver man få ihop den affärsmässiga kalkylen också.
Hur utvecklas hållbarhetskommunikationen framöver?
– Vi ser att vissa företag kanske kommunicerar lite mindre. För att de eventuellt inte behöver göra det, men också för att lagstiftningen har slagit åt flera håll kring hur mycket man får kommunicera och inte kopplat till hållbarhet. Från vårt perspektiv så är hållbarhetsdelen och klimatfrågorna en väldigt integrerad del i hela vår strategi. Så vi förändrar ingenting där. Vi försöker snarare vara väldigt fokuserade på vad som är det viktigaste från kundens perspektiv.
Vilka områden inom hållbart företagande får ett uppsving under 2026?
– Om man tittar på bilindustrin specifikt, så är den senaste kommunikationen från EU att man kommer fokusera mer på exempelvis det gröna stålet. Det var någonting vi hade i vår strategi redan innan, och som vi ser att vi behöver få in i våra bilar. Det innebär både att fler aktörer arbetar för att få ut grönt stål på marknaden snabbare och att konkurrenter agerar tidigare.
Vad är den viktigaste uppgiften för en hållbarhetschef under 2026?
– Jag tror att en av de viktigaste uppgifterna för många hållbarhetschefer är att få ihop hållbarhetsarbetet med det övergripande strategiarbetet. Det handlar om att säkerställa att hela den beslutsfattande organisationen styr mot samma mål – vid samma tillfällen.
Helena Hagberg, Hållbarhetschef, Areim
Vilken hållbarhetsfråga är strategiskt avgörande för er under 2026?
– För Areim är utvecklingen av EU-direktivet EPBD strategiskt avgörande. Direktivet kommer att styra energieffektiviseringen av både nybyggda fastigheter och det befintliga beståndet, särskilt de fastigheter med sämst energiprestanda.
Hur påverkar förenklingar i EU:s hållbarhetslagstiftning ert arbete?
– Som ett relativt litet bolag är förenklingar viktiga. Samtidigt innebär förändringar i regelverken att arbetssätt behöver göras om, vilket är resurskrävande. Förenklingar hjälper, men kan också skapa nya utmaningar.
Förflyttningen från värderingar till affärsnytta – hur ser du på den?
– Jag kan tycka att det är nu värderingarna testas på riktigt. Affärsnyttan ska ligga till grund hela tiden, men jag tycker att det är en liten prövningstid. Menar vi det vi säger, och bygger vi det på riktigt i vår verksamhet?
Hur utvecklas hållbarhetskommunikationen framöver?
– Det hänger ihop med den politiska agendan. Har man verksamhet som möter till exempel USA, då blir man tystare. Eller så förändrar man sin kommunikation. Samtidigt tycker jag att vi har nått en brytpunkt i ganska många sektorer, där det kanske inte längre finns samma behov av att kommunicera. I stället befinner vi oss just nu mer i ett genomförandeskede, vilket också är positivt.
Vilka områden inom hållbart företagande får ett uppsving under 2026?
– Jag ser cirkularitet och återbruk som det område som får ett tydligt uppsving – särskilt inom fastighetssektorn. Vi har nått en relativt mogen nivå i hur återbruk hanteras, vilket gör att fler aktörer kan delta. Det skapar förutsättningar för att området tar fart under 2026 och framåt. Därför har jag stora förhoppningar om återbruk.
Vad är den viktigaste uppgiften för en hållbarhetschef under 2026?
– Att arbeta med frågorna gemensamt och hitta lösningar tillsammans. De stora globala utmaningarna kan ingen lösa på egen hand, och det är än mer tydligt i dag. Det handlar om att sätta gemensamma åtaganden där det är möjligt, hitta lösningar tillsammans och vara kreativa – både inom den egna sektorn och i samarbete med de viktigaste intressenterna.
Intervjuerna gjordes till UNGC Sveriges event Hållbarhetsåret 2026. Se hela eventet och intervjuerna HÄR.