Banker säger nej till företag utan koll på mänskliga rättigheter

Banker och investerare vänder ryggen till bolag som inte tar social hållbarhet på allvar. I nästa steg väntar dyrare lån, uteblivet kapital – och en tuffare arbetsmarknad.

Rapporten uppmärksammas i Miljö&Utveckling. Scrolla längst ner för att ladda ner rapporten.

Kapitalkranen håller på att stängas för företag som inte lever upp till grundläggande krav på social hållbarhet. Det handlar om mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och öppenhet i leverantörkedjor. 

En ny rapport från UNGC Tyskland visar att 62 procent av alla tyska banker redan idag väger in social hållbarhet i sina kreditbeslut. Ytterligare 20 procent planerar att göra det inom kort.

Trenden för investeringar pekar tydligt åt samma håll. I Tyskland är nu var femte investerad euro (21,8 %) placerad i fonder som ställer krav på hållbarhet. Och det handlar inte bara om miljömässig hållbarhet, utan också om den sociala. 

Svårare att rekrytera arbetskraft

Utöver investerarna börjar även arbetskraften ställa tydligare krav. Enligt en internationell studie (Randstad 2025) uppger över hälften av arbetstagare att de inte skulle ta ett jobb hos ett företag som inte matchar deras sociala och miljömässiga värderingar. 

Philip Thormark, VD för UNGC Sverige

Och det märks i siffrorna: I Tyskland är den genomsnittliga tiden för att anställa 167 dagar, till en snittkostnad på 49 500 euro per roll. Samtidigt har 27 procent av respondenterna i samma studie redan lämnat en arbetsgivare av värderingsskäl. 

– Fler och fler vill jobba på företag som står för något. Det handlar inte om att företagen måste vara perfekta. Men företag måste visa att de tar ansvar på riktigt, att de menar det som kommuniceras ut, säger Philip Thormark, VD på UNGC Sverige.  

Lagarna skärps och det blir dyrt att stå utanför 

Samtidigt hårdnar lagstiftningen. Frankrike har fält det första företaget under sin lag om mänskliga rättigheter i leverantörsled. I Norge har ett företag nyligen fått böter på 38 500 euro för att ha ignorerat frågor om sin påverkan på mänskliga rättigheter. Att jobba med MR är inte bara en moralisk fråga – nu är det också en konkret legal och finansiell risk att inte göra det.



Fyll i uppgifter och ladda ner rapporten här: