SBTi – vetenskapligt baserade klimatmål för företag

Hur vet ett företag om klimatmålen faktiskt är tillräckligt ambitiösa? Science Based Targets initiative (SBTi) hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för minskade växthusgasutsläpp.

Vad är SBTi?

Science Based Targets initiative är en global organisation för företags klimatarbete.

SBTi utvecklar standarder, verktyg och vägledning som hjälper företag och finansiella institutioner att sätta mål för minskade växthusgasutsläpp i linje med klimatvetenskapen – med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

SBTi:s resurser och metoder är tillgängliga för alla. I dag har nästan 12 000 företag världen över fått sina klimatmål validerade av SBTi. Totalt har över 14 000 företag antingen validerade mål eller ett aktivt åtagande att sätta dem. Bland bolagen finns över 500 svenska företag.

UNGC + SBTi

UN Global Compact är en av organisationerna som grundade Science Based Targets initiative tillsammans med CDP, We Mean Business Coalition, World Resources Institute (WRI) och WWF.

I dag är SBTi en självständig organisation men UN Global Compact fortsätter att hjälpa företag att förstå vetenskapligt baserade klimatmål, bygga intern kunskap och komma vidare i arbetet genom utbildningar, webbinarier, vägledning och erfarenhetsutbyte.

Själva valideringen av företagens mål genomförs av SBTi Services.

Vad är ett vetenskapligt baserat klimatmål?

Alla klimatmål är inte vetenskapligt baserade.

Ett företag kan till exempel besluta att minska sina utsläpp med en viss procentsats till ett visst år. Men utan en vetenskapligt baserad referenspunkt säger målet inte om minskningen är tillräcklig i förhållande till den globala klimatomställningen.

SBTi definierar företagsmål för att minska växthusgasutsläpp i linje med vad den senaste klimatvetenskapen säger krävs för att nå Parisavtalets mål och fortsätta sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Enkelt uttryckt visar ett vetenskapligt baserat mål hur mycket och hur snabbt ett företag behöver minska sina utsläpp.

Det skapar en gemensam och jämförbar riktning för klimatarbetet och kan göra det lättare att koppla samman utsläppsminskningar med affärsstrategi, investeringar, inköp, produktutveckling och arbetet i leverantörskedjan.

Varför sätta klimatmål genom SBTi?

Vetenskapligt baserade klimatmål handlar inte bara om att höja klimatambitionen. De kan också ge företaget en tydligare långsiktig riktning och stärka förmågan att möta krav från kunder, investerare, leverantörskedjor och framtida regleringar.

  • Positivt för verksamheten

    I en global SBTi-studie uppgav 91 procent av de tillfrågade företagen med validerade mål att målen hade haft en positiv påverkan på verksamheten som helhet.

  • Förbättrad strategisk samordning

    80 procent uppgav förbättrad strategisk samordning och långsiktig riktning. 74 procent såg bättre anpassning till krav från kunder.

  • Ökad konkurrenskraft

    67 procent uppgav en positiv effekt på konkurrenskraften jämfört med andra företag.

Vilken väg gäller för ditt företag?

Vilka SBTi-krav som gäller beror bland annat på företagets storlek och bransch.

För många företag finns en generell väg för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål, medan vissa branscher behöver följa särskilda standarder eller vägledningar.

Det gäller till exempel företag inom skog, mark och jordbruk (FLAG), byggnader, cement, stål och sjöfart. För små och medelstora företag finns också en förenklad valideringsprocess.

Osäker på vad som gäller för ditt företag? Använd SBTi:s Getting Started Navigator för att hitta rätt väg.

Så går det till att sätta mål genom SBTi

Vägen till ett vetenskapligt baserat klimatmål ser lite olika ut beroende på företagets storlek, bransch och vilken typ av mål ni vill sätta. Men processen kan förenklat beskrivas i sex steg.

  • 1. Registrera företaget

    Företaget skapar ett konto i SBTi Services Validation Portal och registrerar organisationen. Registreringen används bland annat för att avgöra vilken process och vilka krav som gäller för just ert företag.

  • 2. Gör ett åtagande

    Företag och finansiella institutioner kan göra ett formellt åtagande om att ta fram science-based targets. Åtagandet är frivilligt. Ett företag som är redo att gå direkt vidare mot validering kan hoppa över detta steg. Företag som gör ett åtagande har 24 månader på sig att skicka in sina mål.

  • 3. Utveckla målen

    Företaget tar fram sina mål med hjälp av relevanta SBTi-standarder, kriterier, metoder och sektorsspecifik vägledning. Arbetet behöver bygga på en växthusgasinventering och en tydlig förståelse för var utsläppen uppstår.

  • 4. Skicka in målen

    När målen är klara skickas de in till SBTi Services via Validation Portal för granskning.

  • 5. Kommunicera målen

    När ett mål har validerats kan företaget kommunicera det till medarbetare, kunder, investerare och andra intressenter. Validerade mål publiceras också i SBTi:s Target Dashboard.

  • 6. Följ upp och redovisa

    Företaget ska därefter årligen redovisa utsläpp och framsteg mot sina vetenskapligt baserade klimatmål.

Vilka utsläpp omfattas?

Arbetet med vetenskapligt baserade klimatmål bygger på Greenhouse Gas Protocol, GHG Protocol, som delar in företagens utsläpp i tre så kallade scope. Vilka utsläpp som behöver omfattas av ett mål beror på företagets verksamhet och de SBTi-krav som gäller.

  • Scope 1 – direkta utsläpp

    Utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar. Det kan till exempel handla om utsläpp från egna produktionsanläggningar, pannor eller fordon.

  • Scope 2 – inköpt energi

    Indirekta utsläpp kopplade till inköpt energi som företaget använder, till exempel el, värme, kyla eller ånga.

  • Scope 3 – värdekedjan

    Övriga indirekta utsläpp som uppstår som en konsekvens av företagets verksamhet men hos andra aktörer i värdekedjan. Det kan till exempel handla om inköpta varor och tjänster, transporter, affärsresor, användningen av sålda produkter, leverantörer eller investeringar.

Near-term och net-zero

Near-term targets

Near-term targets beskriver de utsläppsminskningar som behöver ske på kortare sikt och fungerar som konkreta milstolpar på vägen mot nettonoll. I Corporate Net-Zero Standard Version 1.3.1 används normalt en tidshorisont på 5–10 år. I Version 2.0 utvecklas upplägget vidare, bland annat med en femårig tidshorisont eller särskilda milstolpeår.

Net-zero targets

Ett net-zero target beskriver företagets långsiktiga väg mot nettonollutsläpp senast 2050. I SBTi:s definition innebär net-zero att företaget först har minskat sina växthusgasutsläpp till de residualnivåer som anges i relevanta nettonollbanor och därefter neutraliserar de kvarvarande residualutsläppen.

Det innebär att net-zero inte är samma sak som att fortsätta släppa ut på dagens nivåer och kompensera för utsläppen någon annanstans. SBTi är tydligt med att företag inte kan uppnå sina vetenskapligt baserade klimatmål genom offsetting.

Corporate Net-Zero Standard

SBTi:s Corporate Net-Zero Standard är ett ramverk för företag som vill sätta science-based targets i linje med nettonoll senast 2050.

Den första versionen lanserades 2021. Version 2.0 publicerades i juni 2026 och bygger vidare på erfarenheter från implementering, ny klimatvetenskap och omfattande dialog med företag och andra intressenter.

Version 2.0 lägger större vikt vid genomförande, uppföljning och hur klimatmålen integreras i företagets beslut och verksamhet. Standarden omfattar bland annat net-zero governance, målformulering, implementering, rapportering och uppföljning samt ansvar för pågående utsläpp.

Håll koll på versionerna

Företag som söker validering under 2026 ska använda den etablerade Corporate Net-Zero Standard Version 1.3.1.

Corporate Net-Zero Standard Version 2.0 finns publicerad och företag kan förbereda sig redan nu. Validering enligt Version 2.0 öppnar den 1 februari 2027.

Under övergångsperioden kan Version 1.3.1 fortsätta användas för nya mål till och med den 31 januari 2028. Från den 1 februari 2028 ska nya inlämningar följa Version 2.0.

UN Global Compact hjälper företag att komma vidare

UN Global Compact var med och lade grunden till SBTi och fortsätter att stärka företagens kapacitet att arbeta med vetenskapligt baserade klimatmål.

Vår roll är inte att validera mål – det gör SBTi Services – utan att hjälpa företag att bygga kunskap, förstå processen och hitta rätt resurser och sammanhang.

För deltagande företag i UN Global Compact finns utbildningar, webbinarier och erfarenhetsutbyte som kan göra vägen från klimatambition till genomförande tydligare.

  • UN Global Compact Academy

    Kurser och utbildningar

    UN Global Compact Academy samlar flera utbildningar om science-based targets. Där finns bland annat introduktioner till SBTi, tekniska begrepp och målprocessen. Materialet är framtaget för att hjälpa företag att förstå vad som krävs och förbereda sig inför målformulering och validering.

    Till Academy

  • SBTi Starter Pack

    Nordiskt stöd och erfarenhetsutbyte

    UN Global Compact-nätverken i Norden har tagit fram SBTi Starter Pack för nordiska företag som förbereder sig för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. Programmet gick igenom förberedelser, målprocessen och hur företag kan hålla kursen efter att mål har satts. Registreringen till den genomförda programomgången är stängd, men inspelningar och studiematerial finns tillgängliga. Kontakta UN Global Compact Sverige om du vill veta mer.

    Till SBTi Starter Pack

  • SBTi:s egna resurser

    Standarder, guider och verktyg

    På SBTi:s webbplats finns standarder, metoder, sektorsspecifik vägledning, verktyg och ett omfattande resursbibliotek. Getting Started Navigator hjälper företag att identifiera vilka resurser som är mest relevanta för den egna verksamheten.

    Till SBTi Resources

Redo att komma igång?

Oavsett om ni precis börjat undersöka science-based targets eller redan arbetar med att ta fram mål kan UN Global Compact Sverige hjälpa er att hitta rätt utbildningar, resurser och sammanhang.

Kontakta Albert Askeljung Andrée, Programme Manager Nature & Climate på UN Global Compact Network Sweden, om du vill veta mer om vårt arbete med SBTi.

Vanliga frågor om SBTi

    • SBTi står för Science Based Targets initiative.

    • Det betyder att målets ambitionsnivå och takt för utsläppsminskning är förankrade i vad klimatvetenskapen säger krävs för att ligga i linje med Parisavtalets mål och 1,5-gradersambitionen.

    • Nej. Att använda SBTi:s standarder och få mål validerade är frivilligt. Många företag väljer ändå SBTi för att få en gemensam vetenskaplig referenspunkt och extern validering av målens ambition.

    • Nej. SBTi är öppet för företag oavsett om de deltar i UN Global Compact. Deltagande företag i UN Global Compact kan samtidigt få tillgång till ytterligare utbildningar, webbinarier och nätverk som stöd i arbetet.

    • Ja. SBTi Services har en särskild SME-valideringsväg för företag som uppfyller kriterierna. SME-företag gör inte ett separat commitment utan kan gå vidare direkt mot målutveckling och inlämning.

    • Nej. SBTi anger uttryckligen att företag inte kan uppnå sina science-based targets genom offsetting. De utsläppsminskningar som krävs inom målets gränser behöver genomföras i den egna verksamheten och värdekedjan enligt tillämpliga krav.

    • Nej. Begreppen används ibland som om de vore synonyma, men SBTi skiljer på dem. Net zero bygger på djupa utsläppsminskningar till definierade residualnivåer och neutralisering av kvarvarande residualutsläpp. Klimatneutralitet används ofta om att balansera utsläpp genom klimatkrediter, vilket inte är samma sak som att uppnå ett SBTi-nettonollmål.

    • SBTi:s Target Dashboard visar företag och finansiella institutioner med validerade mål samt organisationer som har gjort ett aktivt commitment. Dashboarden uppdateras löpande.

    • Nej. GHG Protocol är ett ramverk för att mäta och redovisa växthusgasutsläpp. SBTi använder bland annat GHG Protocol som grund och anger hur företag kan sätta utsläppsmål i linje med klimatvetenskapen.

    • Ett företag som gör ett formellt commitment har 24 månader på sig att skicka in sina mål. Själva valideringstiden beror på vald tjänst och måltyp. SBTi Services anger i dag 30 arbetsdagar för near-term targets och 60 arbetsdagar för net-zero targets från det att valideringen startar, förutsatt att företaget svarar på kompletterande frågor i tid.

    • SBTi:s standarder, vägledningar och många verktyg är kostnadsfria att använda. SBTi Services tar däremot ut en avgift för att granska och validera mål. Avgiften varierar beroende på företagets storlek och vilken valideringstjänst som används.

Ordlista för SBTi och klimatmål

SBTi använder många tekniska begrepp. Här förklarar vi några av de vanligaste på enkel svenska. För de fullständiga och formella definitionerna gäller alltid SBTi:s aktuella standarder och SBTi Glossary.

    • Science Based Targets initiative. Organisationen utvecklar standarder, metoder, verktyg och vägledning för vetenskapligt baserade klimatmål.

    • Ett företagsmål för att minska växthusgasutsläpp i linje med vad den senaste klimatvetenskapen säger krävs för att nå Parisavtalets mål och fortsätta sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

    • Ett formellt uttryck för att ett företag avser att ta fram och skicka in ett near-term- eller net-zero-mål för validering. För företag och finansiella institutioner är detta steg frivilligt. Ett aktivt åtagande ger normalt 24 månader för att skicka in målen.

    • Processen där ett SBTi-erkänt valideringsorgan granskar om företagets mål uppfyller tillämpliga krav. I dag genomförs valideringen av SBTi Services.

    • Ett mål som har granskats av SBTi Services och bedömts uppfylla tillämpliga SBTi-kriterier. Validerade mål publiceras som ”Targets set” i SBTi Target Dashboard.

    • Ett vetenskapligt baserat mål på kortare sikt som driver utsläppsminskningar på vägen mot nettonoll. I Version 1.3.1 används normalt 5–10 år. Version 2.0 introducerar ett uppdaterat upplägg med femårig tidshorisont eller milstolpeår.

    • Ett tillstånd där företaget har minskat sina växthusgasutsläpp till de residualnivåer som definieras av nettonollbanor och neutraliserar de kvarvarande residualutsläppen.

    • Ett långsiktigt vetenskapligt baserat mål som beskriver hur företaget ska nå och upprätthålla nettonoll, senast 2050.

    • SBTi:s huvudsakliga standard för företagens science-based net-zero targets. Version 2.0 publicerades i juni 2026.

    • Greenhouse gases. Samlingsbegrepp för gaser som bidrar till växthuseffekten, bland annat koldioxid, metan och lustgas.

    • Globalt använda standarder för att mäta och hantera växthusgasutsläpp från verksamheter och värdekedjor. GHG Protocol ligger till grund för indelningen i scope 1, 2 och 3.

    • Direkta utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar.

    • Indirekta utsläpp kopplade till den energi som företaget köper och använder.

    • Övriga indirekta utsläpp i företagets värdekedja, uppströms och nedströms.

    • Ett gemensamt mått som gör det möjligt att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser genom att uttrycka dem i motsvarande mängd koldioxid.

    • Det historiska år eller den period som används som referens när ett företags utsläppsutveckling och mål mäts över tid.

    • Forest, Land and Agriculture. SBTi:s särskilda område, metoder och mål för utsläpp och upptag kopplade till skog, mark och jordbruk.

    • Beyond Value Chain Mitigation. Klimatåtgärder eller investeringar utanför företagets egen värdekedja. De är separata från de utsläppsminskningar som krävs för att nå företagets science-based targets.

    • Åtgärder utanför företagets värdekedja som används som ersättning för att minska utsläppen i den egna värdekedjan. SBTi är tydligt med att företag inte kan uppnå sina science-based targets genom offsetting.

    • De utsläpp som återstår när ett företag har genomfört de djupa utsläppsminskningar som krävs längs en nettonollbana.

    • Åtgärder som balanserar kvarvarande residualutsläpp genom att avlägsna växthusgaser från atmosfären och lagra dem på ett sätt som uppfyller relevanta krav.