Efter två veckor av intensiva och långdragna förhandlingar avslutades FN:s klimatkonferens COP29 sent på lördagskvällen, mer än ett dygn efter utsatt tid. Resultatet blev ett avtal som ingen part är helt nöjd med, men som ändå markerar vissa framsteg i den globala kampen mot klimatförändringarna.
Klimatfinansiering – en bitter kompromiss
En av de största frågorna på mötet var finansieringen till fattiga länder för att hantera klimatkrisen. Efter hot om att flera delegater skulle lämna konferensen utan en överenskommelse, enades länderna till slut om att de rikare nationerna ska bidra med 300 miljarder dollar per år. Detta är en ökning från tidigare löftet på 100 miljarder dollar per år fram till 2025, men det ligger betydligt långt ifrån de 1300 miljarder dollar per år som utvecklingsländerna krävde. En summa som även FN:s klimatkonvention estimerar som nödvändig för att finansiera ländernas klimatfärdplaner till år 2030.
– Den stora knäckfrågan handlade om klimatfinansiering till de länder som drabbas hårdast av klimatförändringen, och där hade många hoppats på större och mer ambitiösa åtaganden från de rika länderna, säger Albert Askeljung, programansvarig för miljö och klimat på UN Global Compact Network Sweden.
Tidig framgång för artikel 6
Trots att klimatfinansieringen resulterade i en bitter kompromiss kunde strimmor av hopp skymtas. Redan första dagen av konferensen nådde parterna en överenskommelse om hur artikel 6 i Parisavtalet ska implementeras. Detta innebär att viktiga steg nu tas mot att skapa en global marknad för koldioxidprissättning och handel med utsläppsminskningar. En fungerande global koldioxidmarknad ses som en avgörande mekanism för att minska utsläppen av växthusgaser.
Albert försätter:
– Att vi nu har en överenskommelse om regler för artikel 6 är en är en viktig framgång. UN Global Compact Network Sweden ser detta som en nyckel för att ge näringslivet tydliga ramar att bidra till utsläppsminskningar genom globala marknadsbaserade lösningar. Vi uppmanar företag att redan nu föregå lagstiftning av koldioxidprissättning genom att sätta ett internt pris på koldioxid.
En oroande framtid
Den globala uppvärmningen ser dock ut att rusa förbi det kritiska målet på 1,5 grader, vilket innebär att betydligt mer behöver göras och snabbare. Forskare varnar för att om utsläppen inte minskas kraftigt inom de kommande åren kan världen drabbas av katastrofala och irreversibla effekter av klimatförändringarna.
Blickarna vänds mot Brasilien och COP30
Nu riktas förhoppningarna mot COP30 som ska hållas i Brasilien nästa år. Där väntas länderna presentera sina uppdaterade nationella klimatplaner (NDC:er) och visa hur de konkret planerar att nå målen i Parisavtalet.
Även om COP29 inte levde upp till alla förväntningar markerade det ändå vissa framsteg, och det finns fortsatt möjlighet för världen att intensifiera sina insatser. Med en växande medvetenhet och press på globala ledare är förhoppningen att COP30 kan bli ett möte där tydligare åtaganden görs och konkreta lösningar tar form.